strange and beautiful

Jag blir nästan kär när jag lyssnar på vissa låtar. Satt och lyssnade och va helt försjunken i egna tankar när jag bara kände en känsla som jag inte har känt på länge. Den var lite svag men det fanns där ändå. Det gjorde mig glad. Den finns fortfarande. Den finns där innerst inne och den vill bara komma ut och den vill att du ska få den att visa sig. Den tänker inte komma fram för någon annna än dig. Nu vill jag bara spela den låten om och om igen för jag vill ha den känslan hela tiden.
Det gav mig lite hopp att den trots allt visade sig. Att den fanns där och att den inte har lämnat mig än. Tack.
Shit vad jag saknar dig. Jag saknar dig sjukt mycket nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback